Resistorn
Resistorn är den vanligaste komponenten och kallas oftast för motstånd.
Resistorn har två stora användningsområden, nämligen som strömbegränsare eller spänningsdelare.
Ibland fyller den båda funktionerna samtidigt.
Resistorn har en resistans som är ett mått på det motstånd som elektronerna utsätts för när de passerar resistorn.
( Resistans mäts i ohm )
Enhet för motstånd är ohm t ex 1000 ohm = 1 Kohm = kiloohm samt 1000 kohm är 1 Mohm = megaohm.
De energi som går åt för att driva ström genom resistorn omvandlas i denna till värme.
Detta innebär att resistorn måste tåla en viss effekt.
Motståndsvärdet märks med siffror eller med olika färgringar.
Det vanligaste är fyra färger på ett motstånd en av dessa är tolerans som är den fjärde ringen och den bruka vara guldfärgad.
För att avläsa resistansvärdet så håller man motståndet så att den guldfärgade ringen är till höger.
Man läser av färgringarna från vänster till höger.
Första ringen anger första siffran samt andra ringen andra siffran och den tredje ringer anger antal nollor.
Den fjärde ringen ( som i detta fallet är guld ) anger hur mycket avvikelse som resistansvärdet kan ha i förhållande till det avlästa värdet.
Guld har en tolerans på + - 5%
Alltså 5% högre eller 5% lägre i förhållande till det avlästa värdet.
Färgkoden för motståndsvärden är:
Svart 0, Brun 1, Röd 2, Orange 3, Gul 4, Grön 5, Blå 6, Violett 7, Grå 8, Vit 9.
När det gäller tredje ringen antal så är siffran det antal nollor som skall va efter de två siffrorna.( Svart 0, Det är det samma att det inte blir någon nolla efter siffrorna )
Röd, 2, Orange 3, och Röd 00, Det avlästa värdet är 2300 ohm eller 2,3 Kohm
Resistorn är den vanligaste komponenten och kallas oftast för motstånd.
Resistorn har två stora användningsområden, nämligen som strömbegränsare eller spänningsdelare.
Ibland fyller den båda funktionerna samtidigt.
Resistorn har en resistans som är ett mått på det motstånd som elektronerna utsätts för när de passerar resistorn.
( Resistans mäts i ohm )
Enhet för motstånd är ohm t ex 1000 ohm = 1 Kohm = kiloohm samt 1000 kohm är 1 Mohm = megaohm.
De energi som går åt för att driva ström genom resistorn omvandlas i denna till värme.
Detta innebär att resistorn måste tåla en viss effekt.
Motståndsvärdet märks med siffror eller med olika färgringar.
Det vanligaste är fyra färger på ett motstånd en av dessa är tolerans som är den fjärde ringen och den bruka vara guldfärgad.
För att avläsa resistansvärdet så håller man motståndet så att den guldfärgade ringen är till höger.
Man läser av färgringarna från vänster till höger.
Första ringen anger första siffran samt andra ringen andra siffran och den tredje ringer anger antal nollor.
Den fjärde ringen ( som i detta fallet är guld ) anger hur mycket avvikelse som resistansvärdet kan ha i förhållande till det avlästa värdet.
Guld har en tolerans på + - 5%
Alltså 5% högre eller 5% lägre i förhållande till det avlästa värdet.
Färgkoden för motståndsvärden är:
Svart 0, Brun 1, Röd 2, Orange 3, Gul 4, Grön 5, Blå 6, Violett 7, Grå 8, Vit 9.
När det gäller tredje ringen antal så är siffran det antal nollor som skall va efter de två siffrorna.( Svart 0, Det är det samma att det inte blir någon nolla efter siffrorna )
Röd, 2, Orange 3, och Röd 00, Det avlästa värdet är 2300 ohm eller 2,3 Kohm
Kondensatorn
Kondensatorn en behållare för elektrisk energi.
Kopplas kondensatorn till en spänningskälla via en resistor, kommer en elektronström att fylla den med energi.
Strömmen kommer att vara hög i början men avtar sedan, för att slutligen vara noll då kondensatorn är fylld med energi.
Spänningen är då en samma över kondensatorn som över spänningskällan.
Om nu kondensatorn skiljs från spänningskällan kommer den att behålla laddningen en stund.
Att den inte kan behålla energin för evigt beror på självurladdning.
Kondensatorns förmåga att behålla laddning kallas " Kapacitans" och mäts i farad F.
Farad är en mycket stor enhet. I elektroniksammanhang är µF (mikrofarad) ner till pF (pikofarad) vanligt förekommande.
1 Farad = 1 000 000 mikrofarad som förkortas µF
1 mikrofarad = 1 000 nanofarad som förkortas nF
1 Nanofarad = 1 000 pikofarad som förkortas pF
Kondensatorn en behållare för elektrisk energi.
Kopplas kondensatorn till en spänningskälla via en resistor, kommer en elektronström att fylla den med energi.
Strömmen kommer att vara hög i början men avtar sedan, för att slutligen vara noll då kondensatorn är fylld med energi.
Spänningen är då en samma över kondensatorn som över spänningskällan.
Om nu kondensatorn skiljs från spänningskällan kommer den att behålla laddningen en stund.
Att den inte kan behålla energin för evigt beror på självurladdning.
Kondensatorns förmåga att behålla laddning kallas " Kapacitans" och mäts i farad F.
Farad är en mycket stor enhet. I elektroniksammanhang är µF (mikrofarad) ner till pF (pikofarad) vanligt förekommande.
1 Farad = 1 000 000 mikrofarad som förkortas µF
1 mikrofarad = 1 000 nanofarad som förkortas nF
1 Nanofarad = 1 000 pikofarad som förkortas pF
Spolen
Spolen utgör frekvensberoende motstånd i elektriska kretsar och kan ingå i olika slags filter.
Kring en strömgenomfluten spole skapas ett magnetiskt fält som kan förstärkas med en järnkärna inne i spolen.
Detta utnyttjas i en transformator.
Spolar består av ett antal tätt lindade varv av isolerad koppartråd, med eller utan en kärna.
Kärnan gör så att spolens induktans ökar.
Spolen kallas oftast drossel inom elektroniken.
Spolen utgör, precis som resistorn, ett motstånd för den elektriska strömmen.
Skillnaden är att motståndet är frekvensberoende. Motståndet, som heter reaktans, ökar med ökad frekvens.
Reaktansen mäts i ohm.
De flesta spolar används oftast för höga frekvenser och ingår i bl a radio och TV-apparater.
I sitt enklaste utförande består spolen av luftlindad koppartråd, men oftast vill man öka induktansen genom att införa en kärna.
Spolars Induktans mäts i henry, vilket förkortas H.
I praktiken används ofta spolar med betydligt lägre induktans än 1 henry.
1 Henry = 1 000 millihenry som förkortas mH.
1 millihenry = 1 000 mikrohenry som förkortas µH
I formler och liknande betecknas induktans med L.
Spolen utgör frekvensberoende motstånd i elektriska kretsar och kan ingå i olika slags filter.
Kring en strömgenomfluten spole skapas ett magnetiskt fält som kan förstärkas med en järnkärna inne i spolen.
Detta utnyttjas i en transformator.
Spolar består av ett antal tätt lindade varv av isolerad koppartråd, med eller utan en kärna.
Kärnan gör så att spolens induktans ökar.
Spolen kallas oftast drossel inom elektroniken.
Spolen utgör, precis som resistorn, ett motstånd för den elektriska strömmen.
Skillnaden är att motståndet är frekvensberoende. Motståndet, som heter reaktans, ökar med ökad frekvens.
Reaktansen mäts i ohm.
De flesta spolar används oftast för höga frekvenser och ingår i bl a radio och TV-apparater.
I sitt enklaste utförande består spolen av luftlindad koppartråd, men oftast vill man öka induktansen genom att införa en kärna.
Spolars Induktans mäts i henry, vilket förkortas H.
I praktiken används ofta spolar med betydligt lägre induktans än 1 henry.
1 Henry = 1 000 millihenry som förkortas mH.
1 millihenry = 1 000 mikrohenry som förkortas µH
I formler och liknande betecknas induktans med L.
Halvledare